Elisabeth Meyer tilldelas Martin Öhman-stipendiet

Elisabeth Meyer

Sopranen Elisabeth Meyer tilldelas Martin Öhman-stipendiet. Vid en provsjungning den 26 mars bedömdes hon som den främsta och mest lovande av de sökande. Stipendiet är på 30.000 kronor.

Stipendiet ur Martin Öhmans fond delas ut ungefär vart tredje är. Fonden har som syfte att till en sång- och musikbegåvad stipendiat lämna bidrag till vidareutbildning i sång. Fonden förvaltas av Stockholms Studentsångares Stiftelse för stipendier.

Vid den provsjungning som arrangerades i Stockholm lördagen den 26 mars bestämdes att tilldela den lyriska sopranen Elisabeth Meyer årets stipendium om 30.000 kr.

Elisabeth är en synnerligen välförtjänt mottagare av stipendiet. Hon har en naturlig och musikalisk frasering, en jämn röstbehandling i hela registret, en föredömlig textbehandling med god språkförmåga och en närvaro i sitt framförande. Hon visar en stor musikalisk mognad och kvalitet redan i sin unga ålder. Det berättar Mats Lovén, sammankallande i Stipendienämnden.

Elisabeth Meyer är 24 år och tog kandidatexamen från Operahögskolan i Stockholm i juni 2010. Hon studerar sedan september 2010 på mastersutbildningen på The Dutch National Opera Academy, och har precis fått besked att hon har antagits till Internationella Operastudion på operan i Zürich, dit hon flyttar under sommaren 2011. Elisabeth Meyer är uppvuxen i Sverige och Schweiz.

Elisabeth gjorde operadebut 2009 som Ginevra i Händels opera Ariodante på Drottningholmsteatern. Hon kommer i sommar att sjunga huvudrollen Lizzy i den nyskrivna operan Stolthet och fördom av Daniel Nelson, som sätts upp på Vadstena Akademien. Inom ramen för sin utbildning i Holland kommer hon att ha rollen som Adina i Donizettis Kärleksdrycken samt Thérèse i Poulencs les Mamelles des Tirésias.

Tidigare mottagare av stipendiet är bland andra Hillevi Martinpelto, Peter Mattei, Katarina Nilsson samtMarkus Schwarz.

Martin Öhman (1887-1967) var svensk operasångare, utbildad av Calle Gentzel samt Oxilia och Quadri i Milano, men till stor del självlärd enligt F. Arlbergs metod. Han debuterade 1917 som Fra Diavolo vid Stora teatern i Göteborg där han 1917–19 och 1921–23 var teaterns firade tenorstjärna, både inom opera och operett.

Sin internationella karriär inledde Öhman med ett par framträdanden på Metropolitan 1924 som Simson i Simson och Delila och Laca vid USA-premiären på Jenûfa, dock utan större framgång. Synnerligen populär blev han däremot vid Städtische Oper i Berlin som han tillhörde 1925–37. Under denna tid gästspelade han även bl a vid Staatsoper i Berlin samt i London, Wien, Paris och Barcelona. Vid Kungliga teatern i Stockholm, där han  debuterade som Canio i Pajazzo 1919, var han endast engagerad säsongen 1919/20 men gästspelade så gott som varje säsong från 1926 in på 1940-talet. 1932 gjorde han furor som Prins Sou Chong i Leendets land på Konserthusteatern i Stockholm och uppträdde sedan i denna roll ca 700 gånger vid turnéer i landet på 1930- och 40-talen. Från 1937 hade Öhman inget fast engagemang. De sista årtiondena bedrev han en uppskattad pedagogisk verksamhet; till eleverna hörde N Gedda och M Talvela.

Martin Öhman tilldelades utmärkelsen Litteris et Artibus 1927 och utnämndes till hovsångare 1933. Han samarbetade ofta med Stockholms Studentsångare.
Martin Öhmans fond består av medel som insamlades till hans 80-årsdag och vid hans bortgång. Fonden förvaltas av Stockholms Studentsångarförbunds Stiftelse för Stipendier. Stipendiater utses av Stockholms Studentsångarförbunds prövnings- och stipendienämnd.